Anmärkningar:
• Nämnare exkluderar patienter utan uppföljningsdata och som inte upplevde någon av
följande händelser: dödsfall, MI, någon revaskularisering (TLR, TVR, NTVR).
†
En patient drog sig officiellt ur studien efter 6 månader.
* Denna patient genomgick även en TLR, som inte definierades som TLR p.g.a. ischemi
(diameter stenos = 42 %), följt av postoperativt troponin definierat som icke-Q-vågs-MI
och avled av sin Hodgkins sjukdom 888 dagar efter ingreppet.
8.2.3 Resultat med angiografi, IVUS och OCT vid 180 dagar och 2 år
QCA-resultat samlades in från baslinjen, efter ingreppet, vid 180 dagar och 2 år. Data vid
180 dagar visade en godtagbar sen minskning på 0,43 ± 0,37 mm i scaffolden, som
eventuellt berodde på bioaktiv remodellering eller mekanisk sen rekyleffekt. Från 180 dagar till
2 år var förändringen i sen minskning i scaffolden mycket liten (0,48 ± 0,28 mm).
Analysen av det intravaskulära ultraljudet (IVUS) med gråskala vid 180 dagar visade
en signifikant reduktion av den genomsnittliga lumenarean (6,04 ± 1,12 mm
2
efter
ingreppet jämfört med 5,19 ±1,33 mm
2
vid 180 dagar, p < 0,001). Kärlarean förblev
konstant mellan baslinjen och uppföljningen vid 180 dagar (13,49 ± 3,74 mm
2
jämfört
med 13,79 ± 3,84 mm
2
), vilket påvisar frånvaron av signifikant expansiv eller konstriktiv
remodellering. Vid 2 år var den huvudsakliga observationen med gråskale-IVUS, ökningen
av minsta lumenarea och genomsnittlig lumenarea/-volym, tillsammans med en signifikant
minskning av plackarea/-volym mellan 6 månader och 2 år.
OCT-gruppen vid 180 dagar (N = 13) tillhandahöll totalt 671 tydliga stag för visuell
utvärdering, varav 93 % låg väl an mot kärlväggen, och 99 % var täckta av vävnad. Gruppen
med seriell OCT (N = 7) hade seriella data efter ingreppet vid 180 dagar och 2 år (ITT-
population). Antalet tydliga stag minskade från 403 vid baslinjen till 368 vid 180 dagar
och till 264 vid 2-årsuppföljningen (en reduktion med 34,5 % på två år), alla väl täckta
och väl anliggande mot kärlväggen. Preklinisk analys med direkt jämförelse mellan OCT
före explantation och histologi efter explantation indikerar att det inte finns något samband
mellan närvaron eller frånvaron av strukturer som syns med OCT (tydliga stag) och närvaron
eller frånvaron av polylaktidpolymer i kärlet. Härav följer att strukturer som syns med OCT
(tydliga stag) inte alltid tyder på bristande resorption, men frånvaron av tydliga stag med
OCT bekräftar resorption. Lumenformen var regelbunden med släta, väl avgränsade kanter
i samtliga fall, och ingen intraluminal vävnad observerades. Viktigt var att den minsta och
genomsnittliga lumenarean minskade signifikant mellan ingreppet och 180 dagar, men ökade
numeriskt mellan 180 dagar och 2 år.
8.2.4 Vasomotoriska funktionsresultat vid 2 år
Den vasomotoriska funktionen proximalt, inom och distalt om de behandlade (där scaffold
satts in) segmenten vid 2 år, utvärderades med antingen endoteloberoende vasokonstriktivt
metylergonovinmaleat (Methergine, Novartis, Basel, Schweiz), eller endoteliumberoende
vasoaktivt acetylkolin (Ovisot, Daiichi-Sankyo, Tokyo, Japan), beroende på lokal praxis.
I metergingruppen (N = 7) observerades signifikant vasokonstriktion i proximala segment
och segment med insatt scaffold (
Figur 1
). I acetylkolingruppen (N = 9) observerades
vasodilatation hos fem patienter, även om den totala förändringen i kärldimension inte
var statistiskt signifikant. Efter 2 år hade nitrater inducerat en signifikant vasodilatation i
segmenten med insatt scaffold och i de distala segmenten i förhållande till baslinjen (innan
acetylkolin satts in). Dessa resultat tyder på att den vasomotoriska funktionen potentiellt
återställdes i de behandlade segmenten när Absorb BVS i kohort A hade resorberats.
Ytterligare data om vaskulära reaktioner samlas in från pågående kliniska prövningar.
Parvisa jämförelser mellan de olika tidpunkterna utfördes med ett Wilcoxons teckenrangtest
för kontinuerliga variabler.
Figur 1: Resultat av acetylkolin- och metergintester i proximala,
scaffoldförsedda och distala segment
8.2.5 Diskussion
I denna prospektiva, öppna singelgruppsstudie uppvisade Absorb BVS akut framgång och
säkerhet efter de första 30 dagarna efter implantation: 100 % framgång för ingreppet, 94 %
framgång för produkten samt framgångsrik revaskularisering av mållesionen enligt analyser
med angiografi och IVUS efter ingreppet. Den utmärkta kliniska säkerheten kvarstår under
5 år utan någon registrering av kardiella dödsfall, mållesionsrevaskulariseringar på grund
av ischemi eller scaffoldtrombos, och endast en icke-Q-vågshjärtinfarkt vid 5 år. Trots
utsättande av tienopyridinläkemedel uppkom ingen scaffoldtrombos, och ingen ytterligare
klinisk restenos i mållesionen på grund av ischemi var uppenbar vid 5 år.
Användningen av flera bildåtergivningsmodaliteter gav flera viktiga fynd. Vid 180 dagar sågs
en godtagbar angiografisk sen minskning på 0,43 mm i scaffolden. Denna minskning var
större än vad som tidigare observerats i XIENCE V vid 6 månader (SPIRIT FIRST), eventuellt
på grund av bioaktiv remodellering eller mekanisk sen rekyleffekt. IVUS-resultaten visade
låg neointimal hyperplasi i scaffolden: 5,32 % volymobstruktion i scaffolden, 4,09 mm
3
neointimal volym i scaffolden. Detta bekräftade en positiv läkemedelseffekt beträffande
inhibition av restenos.
Vid 2 år visade angiografiska resultat en godtagbar sen minskning i scaffolden efter 2 år
på 0,48 mm, med minimala förändringar från 6 månader (0,43 mm) till 2 år. Å andra
sidan visade både IVUS- och OCT-data sen luminal förstoring från 6 månader till 2 år. De
kontrasterande fynden av sena förändringar av lumendimensionen mellan angiografi och
intrakoronar avbildning väntar på att bekräftas i framtida kliniska studier.
Vid 2 år hade molekylvikt och massa minskat i sådan omfattning att ekogeniciteten hade
gått förlorad och det inte längre gick att urskilja stag med intravaskulärt ultraljud, vilket
innebar att det fanns få strukturer som kunde ses med IVUS. Hos några patienter kunde
strukturer relaterade till kärlläkning påvisas med OCT. Hos dessa patienter visade OCT en
optiskt homogen kärlväggsstruktur som, tillsammans med den potentiella återställningen av
kärlrörelser, tyder på läkning av artären.
8.3
ABSORB kohort B
8.3.1 Metodologi och aktuell status
Baserat på den starka säkerhetsprofilen som observerades för Absorb kohort A BVS-system
i kohort A, inleddes kohort B i ABSORB-prövningen den 19 mars 2009 för att utvärdera
Absorb BVS-systemet i en prospektiv, öppen multicenter registerstudie. Patienter med upp till
två
de novo
-lesioner i nativa kransartärer i separata epikardiella kärl, med visuellt uppskattade
nominella kärldiametrar på 3,0 mm och lesionslängd(er) på ≤ 14 mm, rekryterades och fick
en Absorb BVS på 3,0 x 18 mm per behandlad lesion. Tolv kliniker i Europa, Australien och
Nya Zeeland deltog i studien.
Rekrytering av 101 patienter (45 patienter i grupp 1 med avbildningsuppföljning vid
180 dagar och 2 år, och 56 patienter i grupp 2 med avbildningsuppföljning vid 1 år och 3 år)
i kohort B slutfördes den 6 november 2009. För tillfället finns kliniska data tillgängliga för
6 månader, 9 månader, 1 år, 2 år och 3 år efter ingreppet. Dessutom är 2-års resultat med
angiografi och IVUS tillgängliga för patienterna i grupp 1, och likartade data vid 1 år och 3 år
för patienterna i grupp 2. Uppföljning pågår. Patienterna följs upp under 5 år.
8.3.2 Kliniska resultat för hela kohort B
I
Tabell 5
visas kliniska resultat t.o.m. 4 år för alla patienter i ABSORB-prövningens kohort B
(101 patienter).
Tabell 5: Hierarkiska kliniska resultat för kohort B (ITT-population)
30 dagar 6 månader 9 månader 1 år
2 år
3 år
4 år
N = 101 N = 101 N = 101 N = 101 N = 100* N = 100* N = 99**
Hjärtdöd, %
0
0
0
0
0
0
0
MI, % (n)
2,0 (2) 3,0 (3)
3,0 (3) 3,0 (3) 3,0 (3) 3,0 (3)
3,0 (3)
Q-vågs-MI
0
0
0
0
0
0
0
icke-Q-
vågs-MI
2,0 (2) 3,0 (3)
3,0 (3) 3,0 (3) 3,0 (3) 3,0 (3)
3,0 (3)
TLR p.g.a.
ischemi, % (n)
0
2,0 (2)
2,0 (2) 4,0 (4) 6,0 (6) 7,0 (7)
7,0 (7)
med PCI
0
2,0 (2)
2,0 (2) 4,0 (4) 6,0 (6) 7,0 (7)
7,0 (7)
med CABG
0
0
0
0
0
0
0
MACE p.g.a.
ischemi (hjärtdöd,
MI eller TLR p.g.a.
ischemi), % (n)
2,0 (2) 5,0 (5)
5,0 (5) 6,9 (7) 9,0 (9) 10,0 (10) 10,1 (10)
Scaffoldtrombos
( %)
0
0
0
0
0
0
0
Data anges i % (antal patienter), MACE = (hjärtdöd, MI eller TLR på grund av ischemi)
* En patient kunde inte följas upp efter 2-årsbesöket
** En patient togs ur studien tidigt utan några säkerhetshändelser och togs därför bort från
täljaren och nämnaren i 4-årskolumnen
För hela kohort B (101 patienter) inträffade tre icke-Q-vågshjärtinfarkter, två under
sjukhusvistelse, och en vid dag 43 efter ingreppet. Sju ID-TLR (målkärlsrevaskularisering
p.g.a. ischemi) per PCI har rapporterats t.o.m. 4 år. Den totala MACE-frekvensen vid 4 år
var 10,1 % och det fanns inga fall av hjärtdöd eller scaffoldtrombos enligt protokollet eller
ARC-definitionerna.
Resultaten vid 4 år för hela kohort B (101 patienter) stämmer med resultaten för kohort A
(30 patienter) vid 4 år. De kliniska resultaten vid 48 månader avslöjar en MACE-frekvens på
3,4 % och 10,1 % i ABSORB-kohort A respektive hela kohort B. Vidare fanns det inga fall av
hjärtdöd eller scaffoldtrombos i någon av grupperna. De kliniska kohort B-resultaten fortsätter
att stödja prestanda och säkerhet som etablerades i kohort A-prövningarna.
8.3.3 Resultat med angiografi, IVUS och OCT vid 180 dagar och 1, 2 och 3 år
De angiografiska resultaten vid 180 dagar från kohort B grupp 1 (kohort B1) uppvisade
en sen minskning på 0,19 mm (N = 42) vilket står sig väl jämfört med den sena
minskningen på 0,10 mm (N = 23) för 3,0 x 18 mm XIENCE V everolimusavgivande
kranskärlsstentsystem (XIENCE V EECSS), som observerades i SPIRIT FIRST:s första
prövning på människa och visar en gynnsam förbättring från 0,43 mm sena minskningen
(N = 26) från kohort A.
Vid 180 dagar visade IVUS-resultaten från kohort B1 begränsad neointimal hyperplasi i
scaffolden, volymobstruktionen (VO) var 1,2 % (N = 40) och arean för den neointimala
hyperplasin var 0,08 mm
2
(N = 40). Dessa resultat kan mäta sig med resultaten för
XIENCE V EECSS i SPIRIT FIRST (VO på 8,0 % [N = 21] och NIH-area på 0,56 mm
2
[N = 21]) och för kohort A (VO på 5,3 % [N = 25] och NIH-area på 0,29 mm
2
[N = 25]).
Såsom observerades i kohort A, visade IVUS-resultaten vid 6 månader en signifikant
reduktion av den genomsnittliga lumenarean (6,60 ± 1,22 mm
2
[N = 37] efter ingreppet
jämfört med 6,37 ± 1,12 mm
2
[N = 37] vid 180 dagar, p = 0,0048). Kärlarean förblev
konstant mellan baslinjen och uppföljningen vid 180 dagar (14,22 ± 3,75 mm
2
[N = 37]
jämfört med 14,49 ± 3,67 mm
2
[N = 37]), vilket visar på frånvaron av signifikant expansiv
eller konstriktiv remodellering.
De angiografiska 1-årsresultaten från kohort B grupp 2 (kohort B2) uppvisade en sen
minskning på 0,27 mm (N = 56), vilket kan mäta sig med den sena minskningen på
0,23 mm (N = 22) för 3,0 x 18 mm XIENCE V som observerades i prövningen SPIRIT FIRST.
Vid 1 år visade IVUS-resultaten från kohort B2 (N = 54) begränsad neointimal hyperplasi
i scaffolden, procentandelen areaobstruktion i scaffolden och arean för neointimal hyperplasi
var minimala (1,43 % respektive 0,09 mm
2
). Med tiden skedde en statistiskt signifikant men
inte kliniskt relevant ökning av total plackarea med en samtidig ökning av kärlarea. Vidare
förblev genomsnittlig lumenarea stabil från strax efter ingreppet (6,31 ± 0,95 mm
2
) till efter
1 år (6,33 ± 1,17 mm
2
). Enligt OCT fanns ingen signifikant ändring i den genomsnittliga
och minsta scaffoldarean mellan mätningarna strax efter ingreppet och vid 1 år (N = 21).
Den minsta lumenarean minskade endast mycket lite medan den genomsnittliga lumenarean
minskade signifikant till följd av genomsnittlig neointimal areatillväxt (1,34 ± 0,67 mm
2
),
men denna minskning var inte kliniskt signifikant. Ökningen av stenos i lumenarean var
statistiskt signifikant från 20,2 % strax efter ingreppet till 26,9 % vid 1 år, men var inte
kliniskt relevant. Dessa data ger ytterligare stöd för att det inte skedde någon reduktion
i scaffoldarean.
Avbildningsresultat vid 2 år från kohort B grupp 1 (kohort B1) visade en angiografisk sen
minskning på 0,27 mm (N = 38) i scaffolden, vilket är väl jämförbart med sen minskning
observerad vid 1 år för kohort B grupp B2, men är lägre än 0,33 mm (N = 83) som
rapporterats från XIENCE V i SPIRIT II. IVUS-uppgifterna vid 2 år (N = 33) avslöjade ett
unikt fynd för Absorb BVS, nämligen en expansion i den genomsnittliga scaffoldarean
mellan 6 månader och 2 år (6,42 jämfört med 7,08 mm
2
, p < 0,0001). Denna utvidgning
var större än den observerade ökningen av neointimal hyperplasi och åtföljdes av sen
ökad genomsnittlig lumenarea (6,36 jämfört med 6,85 mm
2
, p = 0,0105). IVUS-fynden
rapporterades med jämförande parvis (seriell) analys, 6 månader, och 2 år efter ingreppet.
Likaså rapporterades OCT-uppgifter (N = 23) med parvis (seriell) analys, och visade att från
6 månader till 2 år minskade det genomsnittliga stagkärnområdet från 0,20 till 0,15 mm
2
(p < 0,0001), det genomsnittliga neointimala området ökade men förblev minimalt vid 2 år
(1,43 jämfört med 2,11 mm
2
, p < 0,0001) och genomsnittlig lumenarea var oförändrad.
Dessutom ökade den genomsnittliga scaffoldarean från 7,47 till 8,24 mm
2
(p = 0,0155) från
ingreppet till 2 år, vilket indikerar förlust av scaffoldens mekaniska integritet och potentiell
expansion av kärlet. Scaffoldstagens täckning av neointima var nästan slutförd vid 6 månader
(98 %) och 2 år (99 %).
Vid 3 år efter ingreppet avslöjade IVUS-resultat från kohort B grupp 2 (kohort B2,
N = 44) scaffoldutvidgning (genomsnittlig scaffoldarea på 6,35 ± 0,99 mm
2
vid 1 år
jämfört med 7,08 ± 1,55 mm
2
vid 3 år, p < 0,0001) och ökad genomsnittlig lumenarea
(6,35 ± 1,17 mm
2
vid 1 år jämfört med 6,81 ± 1,62 mm
2
vid 3 år, p = 0,0006). Den sena
luminala utvidgningen är särskilt intressant eftersom kärlarean bevarades (genomsnittlig
kärlarea på 14,43 ± 2,64 mm
2
vid 1 år jämfört med 14,58 ± 2,67 mm
2
vid 3 år, p = 0,407)
trots en ökning av den neointimala arean (0,08 ± 0,13 mm
2
vid 1 år jämfört med
0,28 ± 0,41 mm
2
vid 3 dagar, p < 0,0001). OCT-resultaten vid 3 år (N = 18) avslöjade
även scaffoldutvidgning mellan 1 och 3 år (medelscaffoldarea på 7,51 ± 0,95 mm
2
vid 1 år
jämfört med 8,64 ± 2,15 mm
2
vid 3 år, p = 0,0008). Lumenarean förblev relativt konstant
(6,01 ± 1,29 mm
2
vid 1 år jämfört med 6,09 ±1,67 mm
2
vid 3 år, p = 0,679). Kärlarean
mättes inte eftersom OCT inte kan avgränsa den externa elastiska plattan. Totalt sett förblev
neointimal hyperplasi liten även om det fanns en ökning i neointimal hyperplasi mellan 1 och
3 år (neointimal medelarea på 1,41 ± 0,68 mm
2
vid 1 år jämfört med 2,35 ± 0,68 mm
2
vid
3 år, p < 0,0001).
8.3.4 Diskussion
Totalt rekryterades 101 patienter med kliniska data tillgängliga upp till 4 år för hela kohorten.
Dessutom finns avbildningsdata vid 180 dagar och 2 år tillgängliga för de 45 patienterna i
kohort B1, och vid 1 och 3 år för de 56 patienterna i kohort B2. Totalt sett har Absorb BVS-
systemet visat en akut framgång (98 % lyckade ingrepp och 100 % framgång för produkten)
och säkerhet upp till 3 år efter implantation. Vid 4 år var MACE-frekvensen fortsatt låg på
3,4 % och 10,1 % i ABSORB kohort A-gruppen respektive kohort B-gruppen. Vidare fanns
det inga fall av hjärtdöd eller scaffoldtrombos i någon kohort. Baserat på dessa resultat,
fortsätter fastställandet av prestanda och säkerhet i kohort A- och kohort B-studierna.
Avbildningsresultaten för kohort B indikerade att angiografisk sen minskning tycks
stabiliseras mellan 1 och 3 år. I grupp B1 och grupp B2 indikerar IVUS-resultaten en sen
expansion av scaffold- och lumenmått mellan 6 månader och 2 år, och mellan 1 respektive
3 år, vilket var konsekvent med den scaffoldexpansion som observerades med OCT. Dessa
resultat tyder på scaffoldbioresorption tillsammans med förlust av strukturell integritet. Detta
fenomen är unikt för bioresorberbara vaskulära scaffoldar och står i kontrast till seriell IVUS-
avbildning av metall-DES, där sen lumenexpansion inte har observerats
1
. Uppföljning pågår.
Patienterna följs upp under 5 år.
8.4
ABSORB EXTEND
Det primära målet med ABSORB EXTEND-studien är att fortsätta bedöma säkerheten och
prestanda för Absorb BVS-systemet i en större patientgrupp över fler globala geografier.
Denna prövning samlar kliniska data utan effekterna av omfattande avbildning. Behandlade
lesioner är lite mer komplexa än de som ingått i tidigare ABSORB-prövningar. Längre lesioner
är tillåtna med planerad överlappning av Absorb BVS, eller genom att använda längre Absorb
BVS-storlekar när de blir tillgängliga. I följande avsnitt sammanfattas studiens utformning och
interimistiska kliniska resultat från ABSORB EXTEND-studien.
8.4.1 Metodologi och aktuell status
ABSORB EXTEND är en prospektiv, enarmad öppen klinisk studie som är planerad att
registrera upp till 1 000 patienter vid upp till 100 kliniker över hela världen. Varje patient får
behandling av upp till maximalt två
de novo
-lesioner i nativa kranskärl med varje lesion i olika
epikardiella kärl. Patienter med en mållesionslängd ≤ 28 mm och storlek på referenskärl som
är lämplig att behandlas med Absorb BVS, kan registreras i ABSORB EXTEND. 3,0 x 18 mm
Absorb BVS har varit tillgänglig från början av studiens registrering. 3,0 x 28 mm,
2,5 x 18 mm, 2,5 x 28 mm, 3,5 x 12 mm, 3,5 x 18 mm och 3,5 x 28 mm har införlivats
i studien efterhand som de blev tillgängliga. Rekryteringen slutfördes i ABSORB EXTEND med
812 patienter i oktober 2013. Patienterna kommer att följas i upp till 3 år.
8.4.2 Sammanfattning av kliniska resultat upp till 1 år (interimt brytvärde)
Av de totalt 605 patienter som registrerats i ABSORB EXTEND fanns 3 december 2012
kliniska uppföljningsdata från 37 dagar (30 dagar ± 7 dagars fönster), 194 dagar
(180 dagar ± 14 dagars fönster) och 393 dagar (365 dagar ± 28 dagars fönster)
tillgängliga för 591, 537 respektive 450 patienter (
Tabell 6
). De sammansatta resultatmåtten
presenteras med protokolldefinitioner för MI. Komponentutfall baseras på icke-hierarkiska
beräkningar om inget annat anges.
Tabell 6: ABSORB EXTEND – antal patienter med biverkningar på grund av ischemi under
393 dagar (samtliga patienter är registrerad population)
Händelser
ABSORB EXTEND
0 – 37 dagar
(N = 591)
ABSORB EXTEND
0 – 194 dagar
(N = 537)
ABSORB EXTEND
0 – 393 dagar
(N = 450)
Hierarkisk MACE
2,4 % (14/591)
3,0 % (16/537)
4,2 % (19/450)
Hierarkiska TVF
2,4 % (14/591)
3,4 % (18/537)
4,7 % (21/450)
Icke-hierarkiska antal
Hjärtdöd
0,2 % (1/591)
0,2 % (1/537)
0,2 % (1/450)
MI
2,4 % (14/591)
2,8 % (15/537)
2,9 % (13/450)
QMI
0,7 % (4/591)
0,6 % (3/537)
0,9 % (4/450)
NQMI
1,7 % (10/591)
2,2 % (12/537)
2,0 % (9/450)
ID-TLR
0,3 % (2/591)
0,6 % (3/537)
1,8 % (8/450)
ID-icke-TL TVR
0,0 % (0/591)
0,6 % (3/537)
0,9 % (4/450)
Scaffoldtrombos
0 – 30 dagar
0 – 194 dagar
0 – 393 dagar
Definitiv
0,3 % (2/591)
0,4 % (2/536)
0,7 % (3/449)
Sannolik
0,2 % (1/591)
0,2 % (1/536)
0,2 % (1/449)
Definitiv/sannolik
0,5 % (3/591)
0,6 % (3/536)
0,9 % (4/449)
Obs!
Patienter räknas endast en gång för varje typ av händelse under varje tidsperiod.
Obs!
Alla tabellposter beräknades baserat på uppgifter från data med brytdatum den
3 december 2012.
37-dagars MACE- och TVF-talen på 2,4 % drevs av MI-händelser (10 NQMI och 3 QMI
hierarkiskt) som alla var relaterade till målkärlet. Det förekom en (1) hjärtdöd enligt ARC-
definitionen. Det övergripande icke-hierarkiska MI-resultatet på 37 dagar var 2,4 % (14/591)
(10 NQMI och 4 QMI).
MACE-resultatets ökning till 3,0 % vid 6 månader, hänförs främst till 15 hierarkiska MI
och 1 hjärtdöd. TVF-resultatet vid 6 månader var 3,4 % (18/537 [1 hjärtdöd, 15 MI, och
1
Claessen BE, Beijk MA, Legrand V, Ruzyllo W, Manari A, Varenne O, Suttorp MJ, Tijssen
JG, Miquel-Hebert K, Veldhof S, Henriques JP, Serruys PW, Piek JJ. Two-year clinical,
angiographic, and intravascular ultrasound follow-up of the XIENCE V everolimus-eluting
stent in the treatment of patients with
de novo
native coronary artery lesions: the SPIRIT II
trial. Circ Cardiovasc Interv. 2009 aug;2(4):339-47.
EL2103340 (4/24/15)
Page 40 of 137
RELEASED
RELEASED
Printed on : 04/29/2015