KASTOR BRAVO, Installation And Operating Instructions Manual

Page: 8 / 32

8/07
Art nr K0006129 8
överflödigt bruk och se till att eldstaden ligger riktigt på sin plats.
2B. 6.2. Montering av bakre skyddsplåtar
(bild 3a, 3b och 4)
Resterande plåtar installeras direkt efter att murningsarbetet är
avslutat och medan bruket fortfarande är fuktigt.
Provmontera först för att kontrollera att plåtarna passar i sina lägen.
Var varsam så att inte elementen förskjuts!
De stansade hålen i plåtarna är något överdimensionerade och skall
tillåta en viss rörelse. Om plåtarna inte kan röras då bultarna är på
plats är monteringen inte helt korrekt utförd. Kontrollera och justera
felaktigheter enligt tidigare anvisningar.
Rätt monterad plåt anpassar sig till värmen och expanderar så att den
stöder själva kaminen. Plåtarna installeras på följande sätt:
A
Sätt fast den undre luftcirkulationsplåten (2) enligt bild 3a
och 3b på sin plats som innerplåt och fäst skruvarna för hand i de
nedre hålen.
B
Den inre strålningsplåten (4) placeras på den undre
luftcirkulationsplåten (2) så att de urstansade vinklarna fixerar
plåtarna kant i kant. De bockade sidorna av strålningsplåten skall vara
riktade bakåt , mot murstocken.
C
Placera den övre skyddsplåten (3) på plats och justera så
att håltagningen för anslutningsröret kommer i liv med håltagningen
på den inre strålningsplåten. Fäst skruvarna för hand. Den övre
skyddsplåten (3) skall nu ligga ovanpå den undre luftcirkulationsplåten
(2) och den inre strålningsplåten vara centrerad. Skruvarna efterdras
då bruket har härdat!
2B. 7. UPPKOMNA SKADOR
Eventuella skador på byggelementen lagas med samma bruk som
använts under monteringen. Efter ytbehandling kommer skadan inte
att synas.
2B. 8. TORKTID
Kaminmurningen är färdig efter det att bruket har härdat vilket tar ca 2
dygn i rumstemperatur. Vid lägre temperatur förlängs torktiden.
Först efter att murningen verkligen har torkat spänns skyddsplåtarna
fast. Alla skruvar dras försiktigt (ca 5 Nm). Plåtarna skall sitta hårt
men ändå kunna utvidga sig i sina hål av värmen. Plåtarna är kantade
så att de fjädrar då skruvarna dras vilket tillåter lite rörelse.
Efter att skruvarna fästs ordentligt, tas trästöden på framsidan av
kaminen bort.
Om skorstensanslutning är på baksidan av eldstaden, monteras ett
luftcirkulationsgaller (bild 5, 1) kaminens täckdel.
2B. 9. YTBEHANDLING
Ytan på blockelementen är skrovlig vilket innebär att ytbehandlingen
får en god vidhäftning och att det är lätt att få fram en yta som liknar
en antik rappning. Tidigare eventuella småskador täcks effektivt då
ytbehandlingen är klar.
På marknaden finns en mängd olika strukturmassor och
dekorationsfärger. Vissa latexbaserade preparaten lämpar sig för
ändamålet men rådgör alltid med färgfackhandeln innan arbetet
påbörjas. Önskas en slät ytstruktur putsas hela murspisen med
eldfast puts innan ytbehandlingen påbörjas.
Ytbehandling:
- Grundstryk hela ytan
- Lägg på ett rikligt ytlager med pensel eller med strukturroller i önskat
mönster men var sparsam med strukturmassa precis framför
eldstaden där en skyddsplåt senare skall monteras. Rappningen kan
också göras med trävisp, stålborste eller liknande. Låt fantasin flöda.
- Ytan kan vid behov repareras eller omfärgas med likadan massa.
- Innan strukturmassan/färgen har torkat helt, skall den svarta
skyddsplåten monteras framför luckan till eldstaden. (se bild 6)
- Efter att ytan har torkat, tas plastfilmen försiktigt bort från kaminens
frontdel. Se till att ingen skyddstejp ligger kvar på kaminhuven.
2B. 10. SKYDDSPLÅT MOT GOLV
Om golvet närmast kaminen är av brännbart material monteras en
skyddsplåt enligt beskrivning under punkt 3.
3. ANVÄNDNING
3.1 ALLMÄNT
Trots att kaminerna värmebehandlas på fabrik innan leverans kan en
viss oslukt förekomma vid de första tillfällen som kaminen eldas.
Börja med en liten mängd ved och vädra omgivande och direkt
angränsande rum.
De första gångerna är det bäst att elda försiktigt. Högst två vedträn
per gång och sparsam användning med papper, tändved/flis etc. för
att undvika en alltför hög värmeeffekt. Veden sätts alltid vågrätt, inte
lodrätt.
För att en eventuell rökkanal av tegel inte skall ta skada, speciellt vid
sträng kyla, rekommenderas måttfullhet vid eldningen. Vid normal
eldning, nominell effekt, överstiger rökgasernas temperatur inte
350°C.
Om kaminens mantel bli grå på ytan eller om färgen lossnar är det ett
tecken på att eldningen varit alltför intensiv. Skulle dessutom
ståldelarna ändra form är effektuttaget alldeles för högt. Kastor
ansvarar inte för denna typ av skador.
Beakta alltid säkerhetsaspekterna under rubriken ”Viktigt!”
Nominellt effektuttag
(vid normal eldning, punkt 3.2, 3.4 och 3.5)
Kamin Nominell effekt (kW)
Bravo: 6
Cavallier 7
Princess 10
Solei: 6
3.2 BRÄNSLE
Vid eldning används normalt obehandlad brännved.
Impregnerat trämaterial, spånskivor, laminat, plast, eller flytande
bränslen etc., får inte användas ens då man tänder kaminen. För
antändning räcker normalt ett par hopknycklade ark tidningspapper
och några spjälkta vedträn för att få igång brasan.
Ugnstorkat virke, träflisor eller tunn ved får därefter endast användas i
begränsad omfattning eftersom dessa bränslen avger en mycket
intensiv värme och kan skada kaminen. (Byggnadsavfall innehåller
oftast otillåtna ämnen).
Brännved skall inte förvaras i närheten av kaminen mer än vad som
åtgår för en påfyllning. En mindre mängd ved kan förvaras i
vedbehållaren som finns under kaminen, fyll dock inte behållaren
alldeles full!
Om ved förvaras i närheten av braskaminen, lägg märke till
skyddsavstånden enligt punkt 2.3
3.3 O B S – FÖRBRÄNNING
(endast Bravo och Solei)
Solei och Bravo är försedda med Kastors utvecklade O B S
förbränningssystem vilket innebär att ugnen har en effektiv
förbränning
som sparar ved och minskar utsläppen av föroreningar.
Genom det justerbara gallret i botten av kaminen (rosten, bild 1, 2),
tillförs primärluft
som är en förutsättning för att underhålla
förbränningen. Gallret regleras med det nedre luftreglaget (bild 1c)
Då veden blir varm sker en förgasning och för att bränna gaserna
åtgår s.k. sekundärluft. Flödet av sekundärluft styrs av det övre
luftreglaget (bild 1d).
Detta reglage styr även den s.k.
tertiärluften som tillförs för att bränna
upp eventuella rester efter sekundärförbränningen.
Om draget i rökröret är dåligt skall det övre luftreglaget hållas så
stängt som möjligt och vid kraftigt drag skall det vara helt öppet. Vid
normala förhållanden ställs luftreglaget i ett mellanläge med
lufttillförseln halvöppen.
3.4 REGLERING AV EFFEKTEN
Effekten kan regleras på fyra sätt: med hjälp av luftöppningarna (bild
1d (och c)), genom att reglera draget i rökkanalen, mängden ved och
kvalitén på bränslet.
Oftast finns det ingen anledning att elda med mer än fyra vedträn
samtidigt oavsett om små eller stora vedträn används. (De stora
brinner naturligtvis längre).
Torr ved avger mer- och snabbare värme än fuktig.
Tänk på att kruttorr ved brinner mycket intensivt!
För kraftigt drag kan regleras med rökkanalens spjäll och intensiteten
kan dessutom regleras med inluftsventilens reglage under luckan.
Stryp aldrig luftflödet så att det börjar osa.
Ved av god kvalité avger märkbart effektivare värme än t.ex. murken
och fuktig ved.
Tidningspapper har ett värmevärde som motsvarar ved.
3.5 ELDNING
Fyll inte eldstaden med för mycket ved.
Veden sätts alltid vågrätt, inte lodrätt, bakom skyddsgallret.
Till en början, beroende på modell, räcker oftast fyra vedträn, 2-5 kg
och som tillskott en eller två klabbar.
Det ger en effekt på ca 3000-7000 W. (stängd lucka och litet drag).
Då man tänder är det enklast att sätta veden i kors. Tändvirket (näver,
tidningspapper eller stickor) placeras i mitten under vedstapeln.