KASTOR K Series, Installation And Operating Instructions Manual

Page: 12 / 40

8/07
Art nr K0006169 12
3.4. BRUKSANVISNINGAR FÖR VATTENBEHÅLLARE
Vissa ugnsmodeller är försedda med vattenbehållare.
Behållaren får inte användas för andra ändamål än
uppvärmning av vatten. Beakta följande:
•
Vattenbehållaren skall alltid vara minst halvfylld med
vatten när ugnen eldas.
•
Försäkra dig om att kranen alltid är tätt sluten.
•
Behållaren skadas om vattnet i behållaren fryser.
Töm vattenbehållaren efter användningen.
•
Kranen blir het när ugnen värms upp.
3.5. REGLERING AV DRAGET OCH
VÄRMEEFFEKTEN
Våra ugnar är konstruerade för att fungera på bästa
möjliga sätt i ett undertryck om ca 10–20 Pa i
rökkanalen. Om skorstenen är lång blir trycket ofta
högre. Detta kan man kontrollera bland annat på följande
sätt.
•
Omöjligt att reglera elden med askluckan,
flammorna når ända in i anslutningsröret, till och
med in i skorstenen.
•
Elden brusar högt, genom glasluckan kan man se
hur flammorna stormar med stor kraft mot ugnens
övre del.
•
Bastun och/eller stenarna blir inte badvarma på en
timme (trots att ugnen är av rätt storlek).
Rökspjället och askluckan skall vara öppna vid
tändning. Då veden brinner bra kan man reglera
luftmängden med askluckan. I allmänhet skall den stå
öppen 0,5 – 2 cm under eldning, beroende på draget.
Draget kan också regleras med hjälp av rökspjället.
Spjället får aldrig stängas medan man eldar, risk för
kolos!
Om draget är för högt kan det också regleras genom att
man lägger en lagom stor ugnssten, en bit av eldfast
tegel eller en dragreglerskiva som kan fås som extra
tillbehör inne i ugnen, ovanför den välvda flamskivan
(Karhu-serien). Om detta inte hjälper regleras draget
med rökspjället. Draget är lagom då elden kan
regleras med askluckan och flammorna stiger lugnt
uppåt.
Det är möjligt att påverka uppvärmningseffekten även
genom bränslekvalitet och -mängd.
Var försiktig med att elda med alltför lång ved. Den
långa ramen för ugnsluckan är inte avsedd att
användas som eldstad.
Se upp för att elda så hårt att ugnen hela tiden är
rödglödande.
3.6. ATT BADA MED EN OMGÅNG VED
Lägg i ugnen två mindre antändningsved i längdriktning
med rosten. Lägg mellan dem tände och tänd. Lägg
därefter ett par klabbar snett i kors ovanpå dessa. Stäng
luckan och öppna askluckan cirka tre centimeter.
Efter att antändningsveden brunnit dryga fem minuter
läggs de om i riktning med rosten och eldstaden fylls
med stadiga klabbar i samma riktning. Ugnsluckan
stängs och askluckan får vara en stund tre centimeter
öppen. Efter detta dämpas elden genom att minska
springan i askluckan till 0,5–2 cm. Under denna
eldningsfas får ugnsväggarna glöda röda bara en kortare
tid. Normalt kan man då börja bada efter cirka 40–50
minuter och mera ved behövs inte.
3.7. ATT FORTSÄTTA ELDA MED EN ANDRA
OMGÅNG VED
Beroende på antalet badare, kalla förhållanden osv. kan
man eventuellt behöva elda en omgång till. Efter att den
första vedomgången brunnit ner till glödbädd (40–60
minuter vid lagom drag), fylls ugnen med stadiga klabbar
i riktning med rosten, helt eller delvis efter behov. Om
man inte tänker bada med det samma kan askluckan stå
några millimeter på glänt. Nu är elden lagom stark en
längre tid. När man så börjar bada kan man vid behov
lägga i några klabbar till.
3.8. RENGÖRING AV UGNEN, TÖMNING AV ASKA
OCH SOTNING
Ugnsytan kan rengöras med mild tvättmedelslösning och
fuktig, mjuk trasa.
För stora mängder aska förkortar livslängden på
rosten och försvagar elden. Ta ut askan medan ugnen
är kall alltid före nästa uppvärmning t.ex. i metallhink för
att undvika brandrisk.
Öppningarna på ugnstoppen (med lock) är avsedda för
sotning. Det inre av ugnen rengörs genom dem 2–6
gånger om året beroende på användning. Modellen K-
007 sotas så att flamskivan inne i ugnens övre del tas ut
och läggs tillbaka efter sotning.
Om rökröret har monterats ovanpå ugnen faller sotet ner
i ugnen, varefter den töms.
4. ATT REDA UT PROBLEMSITUATIONER
Tycker du att ugnen eller bastun inte fungerar korrekt
kontrollera de olika funktionerna enligt listan nedan.
Ugnen ryker in, draget är svagt
1. Är rökspjället öppet?
2. Är anslutningsröret tätt anslutet såväl till ugnen som
till rökkanalen (luftläckage får inte förekomma).
3. Är den alternativa rököppningen täckt med
medföljande lock?
4. Är flamskivan i ugnens övre del och anslutningsröret
mot rökkanalen rena från sot?
5. Är rökkanalen fullt öppen (kanalen har inte sotats,
snö i rökkanalen, vinterlock på skorstenen e.d.)?
6. Är skorstenen i skick (sprickor, förvittring)?
7. Är draghöjden (skorstenens höjd) tillräcklig även
med tanke på omgivningen (nära stående träd, brant
sluttning m.m. kräver en skorsten med en längd på
över 3,5 meter från golvet)?
8. Är rökkanalen av rätt storlek? (En kanal om minst en
halv tegel eller en rund rökkanal om 100 eller 120
mm beroende på ugnsmodell).
Stenarna blir inte tillräckligt varma
9. Har man eldat tillräckligt (enligt anvisningen
åtminstone en omgång stadiga, torra vedklabbar)?
10. Är draget för hårt så att flammorna når ända in i
anslutningsröret som glöder röd trots att ugnens
nedre del innanför manteln inte glöder? (Se punkt
3.5. om reglering av draget och effekten).
11. Är draget för svagt? (Se punkterna 2–8 samt
eldningsanvisningarna.)
12. Är stenmängden korrekt? (Riktgivande mängd är att
stenytan når på samma nivå som ugnskanterna, i
mitten av ugnen bara en halv sten högre.)
13. Har stenarna lagts för tätt, så att säga
”omsorgsfullt”? (Stenarna får inte läggas noggrant
mellan de underliggande; de måste läggas på sätt
och vis ”slarvigt” så att det finns tillräckligt med
luftkanaler mellan dem.)