11
EN
SV
NO
DA
DE
FR
ET
LV
LT
RU
6.2. Användning av sippervatten
Om du har samlat upp det överflödiga sippervattnet från
kompostorns botten genom en slang som du har anslutit till
sippervattenhålet, kan du utnyttja den. Sippervatten innehåller
näringsämnen i användbar form för växter.
• Använd sippervattnet utspätt med vatten minst i förhållandet
1:2 för bevattning av trädgårdsväxter.
• Du kan även återanvända sippervattnet genom att hälla det
över massan i Biowaste Composter den övre vägen. Tillsätt
strömaterial och häll i högst 5 liter/dygn. Om massan redan är
våt ska du inte väta den ytterligare med sippervatten.
7. Eventuella problemsituationer
7.1. Rutten lukt
Om det luktar ruttet i kompostorn är massan för tätt packad och
för fuktig och syret har tagit slut.
• Kontrollera att det strömaterial du använder lämpar sig för
kompostering.
• Kontrollera att du har använt tillräckligt med Biolan-strö.
• Använd tillfälligt mer strömaterial för att återställa rätt fukt-
halt.
• Om du använder biologiskt nedbrytbara påsar ska du tömma
dem i kompostorn innan du lägger själva påsen i kompostorn.
• Töm ut våt massa ur kompostorn nedre vägen (se punkt 5.2.).
Bred ut den kring prydnadsväxter i ett lager som är ett par
centimeter tjockt. Den obehagliga lukten försvinner inom någ-
ra dagar. Tillsätt ett par spadar med Biolan-strö på botten av
kompostorn genom tömningsluckan (del 5). Tryck ned massan
uppifrån och blanda den med en generös mängd Biolan-strö.
7.2. Ammoniaklukt
Om kompostorn har en stickande lukt av ammoniak frigörs det
kväve från massan. Om mängden kväve i förhållande till kol är för
hög hinner mikroorganismerna inte utnyttja det.
• Kontrollera att det inte har lagts stora mängder av kvävehal-
tigt material i kompostorn, till exempel urin eller hönsgödsel.
Sluta att lägga material med för hög kvävehalt i kompostorn.
• Tillsätt inte aska eller kalk i kompostorn.
• Kontrollera att det strömaterial du använder lämpar sig för
kompostering.
• Kontrollera att du har använt tillräckligt med Biolan-strö.
• Använd tillfälligt mer strömaterial vid påfyllningen tills lukten
försvinner.
• Luckra upp komposten.
7.3. Komposteringsprocessen börjar inte
• Försäkra dig om att massan är lagom fuktig genom att vända
ytan och titta in genom tömningsluckan.
Fuktigheten är lämplig =>
1. Komposteringen har ännu inte satt i gång (se punkt 4.1.).
Fortsätt att fylla på som vanligt.
2. Mängden avfall är så liten att temperaturen inte stiger till-
räckligt högt. Avfallet komposteras långsammare. Fortsätt
användningen som vanligt. Mer avgörande än hög tempera-
tur är om avfallet hinner brytas ned före tömningen. Om du
vill påskynda komposteringen, tillsätt kväve i komposten,
till exempel en kompostaktivator.
3. Massan på kompostorns botten har brutits ned så långt att
den heta fasen är över. Töm kompostorn och fortsätt an-
vändningen.
5.3. Att observera under den kalla årstiden
Värmen i kompostorn uppstår av att avfallet komposteras.
Kompostorn i sig alstrar inte värme. Mikroorganismerna behöver
kontinuerligt och regelbundet färskt avfall för att upprätthålla
sina livsfunktioner.
Värmeisoleringen i Biowaste Composter hindrar värmen från att
läcka ut och bidrar därigenom till kompostorns funktion och att
den inte fryser.
• Under den kalla tiden på året är det viktigt att använda kom-
postorn, dvs. fylla och tömma den. Endast då är förhållandena
sådana att mikroorganismerna kan upprätthålla kompostorns
funktion.
• Du ska inte minska användningen eller sluta att använda
strömaterial under den kalla tiden på året. På vintern är det
ännu viktigare att använda rikligt med strömaterial. Våt massa
fryser lättare.
• Förvara strömaterialet i ett varmt utrymme skyddat mot regn.
• Kontrollera att luftcirkulationen inte förhindras om antingen
tilluftsventilen eller frånluftsventilen (delarna 9 och 3) fryser.
Avlägsna is vid behov.
• Även om massan fryser skadas inte kompostorn, dess delar
eller kompostmassan. Kompostmassan fortsätter att brytas
ned senast när den smälter.
5.4. Rengöring av Biolan Biowaste Composter
• Tvätta inte kompostorn. Olika mögel- och strålsvampar samt
mikroorganismer tillhör de nedbrytande organismerna i kom-
posten och bör inte tvättas bort.
• Rengör tilluftsventilen (del 9), frånluftsöppningen och den
eventuella sippervattenslangen med vatten vid behov.
6. Användning av kompost och
sippervatten i trädgården
Kompost är ett utmärkt jordförbättringsmaterial som innehåller
långverkande näringsämnen som växterna kan använda. I
allmänhet delas kompostmylla in i två kategorier utifrån
mognaden: halvmogen täckkompost och mogen kompostmylla.
Att mogna täckkompost till kompostmylla
Den kompost som töms från Biowaste Composter har i
allmänhet mognat till täckkompostfasen. Täckkompost ska
enligt rekommendation användas enbart som täckning kring
prydnadsväxter. Om du vill använda komposten till ätliga växter
ska du efterkompostera den i ytterligare ett år så att den hinner
utvecklas till egentlig kompostmylla.
Användning av täckkompost
Med täckkompost avses halvmogen kompost. Nedbrytningen
har framskridit så långt att matresterna har brutits ned. Hårdare
trämaterial samt till exempel äggskal och skal av citrusfrukter
har eventuellt ännu inte brutits ned. Därför ser täckkomposten
ganska grov ut. Halvmogen kompost kan innehålla ämnen som
hindrar plantorna från att gro och växa och bör därför inte
användas som växtunderlag. Täckkompost har ingen negativ
inverkan på växer när den breds ut kring prydnadsväxter i ett
lager som är ett par centimeter tjockt. På detta sätt frigörs
näringsämnena i komposten så att växterna kan använda dem.
6.1. Användning av mogen kompostmylla
Kompostens gödselverkan beror på råämnena i den. En kompost
av hushållsavfall är med tanke på näringsvärdet i allmänhet
bättre än en kompost som baserar sig på trädgårdsavfall. Enbart
kompostmylla är inte ett bra växtunderlag, utan den ska blandas
med 1/3–1/2 mineraljord, till exempel sand, mo, mjäla eller lera.
