24
2.2. Ventilation i bastun
Luften i bastun borde bytas sex gånger per timme. Bild 5
visar exempel på ventilation av bastun.
Bild 5.
Figur 5.
A) Placering av tilluftsventil. Om ventilationen är mask-
inell placeras tilluftsventilen ovanför aggregatet. Vid
självdragsventilation placeras tilluftsventilen under eller
bredvid aggregatet. Tilluftsröret bör ha en diameter på
50–100 mm.
B) Frånluftsventil. Placera frånluftsventilen så långt från
aggregatet och så när golvet som möjligt. Frånluftsröret
bör ha en diameter som är två gånger större än tillufts-
rörets.
C) Eventuell torkventil (stängd under uppvärmning och
bad). Bastun kan också torkas genom att lämna dörren
öppen efter badandet.
D) Om frånluftsventilen är i badrummet bör bastudörren
ha en springa på minst 100 mm nertill. Maskinell frånlufts-
ventilation obligatorisk.
2.3. Aggregateffekt
När väggarna och taket är panelade och det finns en
tillräcklig isolering bakom panelerna fastställs effekten
enligt bastuns yta. Väggytor utan isolering (tegel, glas,
betong, kakel osv.) kräver ökad aggregateffekt. Lägg till
1,2 m³ till bastuns yta för varje kvadrat väggyta utan
isolering. T.ex. en bastu med glasdörr på 10 m³ motsvarar
ca 12 m³ till effektbehovet. Om bastun har stockväggar
multipliceras bastuns yta med 1,5. Välj rätt aggregateffekt
i tabell 2.
2.4. Bastuhygien
Vi rekommenderar att sitthanddukar används i bastun så
att inte svett rinner på lavarna.
Tvätta bastuns lavar, väggar och golv omsorgsfullt med
minst ett halv års mellanrum. Använd skurborste och
tvättmedel för bastu.
Torka damm och smuts av aggregatet med en fuktig duk.
Avlägsna kalkfläckar från aggregatet med 10 % citron-
syrelösning och skölj.
2.2. Ventilasjon i badstuen
Luften i badstuen bør endres seks ganger i timen. Figur
5 illustrerer forskjellige alternativer for ventilasjon i
badstuen.
A) Posisjon for luftehull for lufttilførsel. Hvis mekanisk
utblåsingsventilasjon brukes, plasserer du luftehullet for
lufttilførsel over varmeapparatet. Hvis selvsirkulerende
utblåsingsventilasjon brukes, plasserer du luftehullet
for lufttilførsel under eller ved siden av varmeapparatet.
Diameteren til luftrøret for lufttilførsel må være 50–100
mm.
B) Luftehull for avtrekksluft. Plasser luftehullet for
avtrekksluft i nærheten av gulvet – så langt unna
varmeapparatet som mulig. Diameteren til luftrøret for
avtrekksluft skal være to ganger diameteren til luftrøret
for lufttilførsel.
C) Valgfri luftehull for tørking (lukkes under varming og
bading). Badstuen kan også tørkes ved å la døren stå åpen
etter bading.
D) Hvis luftehullet for avtrekksluft er i vaskerommet, må
mellomrommet under badstuedøren være minst 100 mm.
Mekanisk luftehull for avtrekksluft er obligatorisk.
2.3. Effekt fra varmeapparat
Når veggene og taket er dekket med panel og isolasjonen
bak panelene er tilstrekkelig, defineres effekten fra
varmeapparatet i henhold til volumet av badstuen. Ikke-
isolerte vegger (murstein, glassbyggestein, glass, betong,
flis, osv.) øker behovet for effekt fra varmeapparatet.
Legg til 1,2 m³ til volumet av badstuen for hver ikke-
isolerte kvadratmeter vegg. En badstue på 10 m³ med en
glassdør tilsvarer for eksempel effektkravet til en badstue
på omtrent 12 m³. Hvis badstuen har tømmervegger,
ganger du badstuevolumet med 1,5. Velg riktig effekt fra
varmeapparat fra tabell 2.
2.4. Hygiene i badstuen
Håndklær skal brukes under bading for å forhindre at
svette trenger inn i benkene.
Benkene, veggene og gulvet i badstuen skal vaskes nøye
minst hver sjette måned.
Bruk en skrubbebørste og vaskemiddel for badstue.
Tørk støv og skitt fra varmeapparatet med en fuktig
klut. Fjern kalkflekker fra varmeapparatet med en 10 %
sitronsyreblanding og skyll.
SE
NO
D
B
min. 500 mm
min.
500 mm
min. 1000 mm
360°
180°
