SV-3
FI
SV
EN
NO
DE
ET
LV
LT
RU
2.1 Vad kan man sätta i Stugkompostorn
Stugkompostorn är avsedd för toalettavfall och köksavfall som
komposteras. Köksavfallet gör komposteringen av toalettavfall
effektivare eftersom det balanserar kompostens näringshalt och
gör den mångsidigare. Det lönar sig ändå att täcka kött- och fisk-
avfall noggrant med strö, eftersom de kan locka flugor.
Kompostorn är avsedd för biologiskt nedbrytbart avfall. Sätt inte
i kompostorn något sådant som förhindrar dess funktion eller
inte komposteras, såsom:
• bindor
• plast, glas, gummi, läder
• kemikalier, rötskydds- och desinfektionsmedel, lack, lösnings-
medel, bensin
• tvättmedel, tvättvatten
• kalk
• aska, cigarettfimpar, tändstickor
• dammsugarpåsar
• färgat reklampapper
• stora mängder papper på en gång
Du kan kompostera våtservetter som är avsedda för rengöring av
händer eller för intimhygien.
2.2 Användning av strömaterial
Det är ytterst viktigt för kompostorns funktion att man använder
lämpligt strömaterial. Täck alltid både toalettavfall och köksav-
fall med: Biolan Barkströ för Komposten och Torrklosetten (se
Tillbehör på s. 5). En lämplig mängd är ca 1/3–1/2 av den mängd
avfall som tillsattes. Om avfallet är fuktigt använd mera strö un-
der tömningen. Luftkanalen syns endast i inledningsskedet. Efter
det är den i praktiken alltid täckt av massan.
2.3 Påfyllning
Toalettavfall
• Sätt till rikligt med strömaterial i kompostorn för att binda
vätskan innan du tillsätter toalettavfall. Täck till slut med ett
tjockt lager av strömaterial.
• Då du tömmer biopåsar från Biolan Icelett eller övriga frysan-
de toaletter, ska du först sätta ett tjockt lager av strömaterial
som absorberar vätska i kompostorn, och efter det tömmer
du påsens innehåll på strömaterialet. Påsen lossnar inte helt
från innehållet, men du kan lämna den som en ”svans”. Täck till
slut med ett lager av strömaterial.
Köksavfall
• Töm bioavfallskärlet i kompostorn. Ju mindre avfallsbitarna
är, desto snabbare bryts de ned.
• Täck alltid avfallet med Biolan Barkströ för Komposten och
Torrklosetten. En lämplig mängd är ca 1/3–1/2 av den mängd
avfall som har tillsätts. Använd mera strö om avfallet är fuk-
tigt.
• Om du vill kan du sätta strö eller en bit av tidningen redan på
bioavfallkärlets botten så att även kärlet förblir snyggt.
• Fortsätt påfyllningen i samma takt som avfall bildas. Sträve
efter att ta avfall till kompostorn flera gånger i veckan i och
med att mikroorganismerna kräver regelbundet färskt avfall
för att underhålla sina livsfunktioner.
• Rör om med en Kompostuppluckrare (se Tillbehör på sidan) i
ca 20–30 cm djup från ytan. Man behöver inte nödvändigtvis
luckra upp vid varje påfyllning. Ju mera generöst du tillsätter
strö, desto mindre behöver massan luckras upp.
Tillstånd och bestämmelser som gäller komposteringen varierar
från land till land, men det finns också variationer i bestämmel-
serna mellan kommunerna. Försäkra dig om vilka bestämmelser
som gäller i din kommun hos den lokala miljöförvaltaren.
1. Innan apparaten tas i bruk
Placera Stugkompostorn på en plats dit det är enkelt att föra av-
fall. Placera kompostorn horisontellt på ett bärande underlag på
ett ställe där det inte samlas vatten. Eventuell överflödig vätska
rinner ut ur kompostorn genom det lakvattenhål, som sitter på
tömningsluckans vänstra sida. Om kompostmassan är exceptio-
nellt våt, kan det rinna ut lakvatten även från tömningsluckans (del
5) undersida eller från luftinloppsventilen (del 9).
1.1 Vätskesepareringsskiva
Det finns en lös vätskesepareringsskiva (del 16) på Biolan Stug-
kompostorns botten. Sätt den på plats i fördjupningen på kom-
postorns botten dvs. lakvattenrännan. Med vätskeseparerings-
skivan skiljer man ut den eventuella överflödiga vätskan från
kompostmassan. Man kan senare vid behov lösgöra och rengöra
skivan.
1.2 Luftkanal
Försäkra dig om att luftkanalen (del 4) i Stugkompostorn är på
plats efter transporten. Kanalen bör ligga på förhöjningen vid tan-
kens inre väggar så att det strömmar in luft obehindrat genom
inloppsluftventilen (del 9) ovanför tömningsluckan. Inloppsluft-
ventilen kan inte regleras.
Tack vare luftkanalen är kompostorns funktion effektiv. Kanalen
tillför komposten den luft som behövs mitt i kompostmassan, i
det skikt där den behövs mest. Samtidigt förhindrar luftkanalen
kompostmassan från att komprimeras på botten och håller mas-
san upplyft under tömningen. Luftkanalen syns endast i inled-
ningsskedet. Efter det är den i praktiken alltid täckt av massan.
1.3 Avledning av lakvatten
Anslut det lakvattenrör som medföljer apparaten till vätskeavrin-
ningshålet på tömningsluckans vänstra sida. Observera att man
kan förlänga röret genom att dra i ändarna. Led röret till en ka-
nister. Sänk ned kanistern i marken eller placera den annars så
att lakvattnet rinner in i den med hjälp av tyngdkraften. Man kan
förlänga vätskeröret vid behov genom att använda avloppsrör
och anslutningsdelar (diam. 32 mm).
Du kan köpa vätskerör även som reservdel från Biolans nätaf-
fär på www.biolan.fi eller genom att be återförsäljaren beställa
delen. Koppla alltid ihop rören med hjälp av en tätningsförsedd
muff. Om du vill, kan du göra en lockförsedd grop av filmfaner för
kanistern. Du kan också lägga kanistern på sidan.
1.4 Att tillsätta strö
Sätt ett lager på fem centimeter (ca 20 liter) av Biolan Barkströ
för Komposten och Torrklosetten (se Tillbehör på s.19) på Stug-
kompostorns botten. Börja påfyllning av kompostorn enligt punk-
ten 3. Använd i början mera strömaterial än rekommenderas.
2. Användning och underhåll
Korrekt användning av Stugkompostorn är en förutsättning att
komposteringen är effektiv. Komposteringsprocessen inleds då
mängden avfall i kompostorn är tillräcklig, dvs. när den har fyllts
upp ungefär till hälften. Med inledning av komposteringsproces-
sen avses att massans temperatur inne i kompostorn över-stiger
uteluftens temperatur. Om avfall tillsätts regelbundet, höjer livs-
funktionerna hos den mikro-organismstam, som utvecklas där,
kompostorns temperatur.
Vid början kan det bildas rikligare med lakvatten, men i takt med
att kompostmassan värms upp och att det sker avdunstning den
minskar.
