6
När varmvattenberedaren skall användas bör gasolpan-
nan startas ca 20 minuter i förväg, och gå på max
panntemperatur för att få ut maximalt med varmvatten.
Om elpatron används istället för gas tar uppvärmnings-
tiden längre tid.
Spola alltid igenom beredaren innan den används, spe-
ciellt efter längre stillestånd.
OBS! Trots att varmvattenberedaren är frostskyddad,
skall alltid färskvattnet i beredaren tappas ut när det
är risk för frost och vagnen inte används
Gör så här vid avtappning:
Töm färskvattentanken. Öppna avtappningskranen på
vattenledningen (fig 6 b), samt luftskruven (fig 6 c) på
beredaren och töm ut vattnet som står i beredaren. Om
avtappningskran saknas, lossa istället slangen från
nippeln på beredaren. Låt det stå såhär tills vagnen skall
användas igen.
Om vagnen är utrustad med tryckstyrd pump skall den
vara tillslagen. Töm färskvattentanken. Öppna vatten-
kranarna och låta dom stå så tills endast luft kommer.
Stäng av pumpen. Öppna avtappningskranen på vatten-
ledningen (fig 6 b), samt luftskruven (fig 6 c) på bereda-
ren. Låt det stå såhär tills vagnen skall användas igen.
5:0 Skötsel av värmesystemet
Kontrollera regelbundet värmesystemets vätskenivå i
pannans expansionskärl. Nivån skall ligga ca. 1 cm över
min-strecket vid kall panna.
Systemet skall vara fyllt med en 40%-ig glykolblandning
av samma typ som används i bilmotorer (ej diesel). Om
värmeanläggningen utsätts för lägre temperaturer än -
25
°
C skall glykolhalten höjas, dock ej över 50%.
Glykolhalten bör kontrolleras innan ny vätska fylls på.
Detta för att förhindra för hög koncentration av glykol i
vätskeblandningen.
Glykolblandningen bör bytas vartannat år, då egenska-
perna som t.ex. korrosionsskydd försämras.
Låt aldrig värmesystemet stå tomt på glykolvätska.
Om vätskenivån i expansionskärlet sjunker annat än ren
avdunstning, kontrollera alla skarvar, avtappningskran
och luftskruvar så de inte läcker. Har glykolvatten läckt
ut, skölj med vatten och torka upp.
Kontrollera även regelbundet gasolsystemet så att kopp-
lingar och slangar är täta. Gasolslangar bör bytas vart-
annat år då de torkar ut och spricker, med eventuella
läckage som följd.
Påfyllning av vätska:
Se till att bilen står vågrätt före påfyllning, så att inga
luftfickor kan bildas. Kontrollera att luftskruvar och av-
tappningskran är stängda. Tag bort den övre frontplåten
(se fig 7) drag den uppåt, nederkanten utåt och sedan
nedåt. Lossa pumpens mutter och lyft upp pumpen. Häll
på glykolblandningen sakta i expansionskärlet.
OBS! Sprit får ej användas som frostskyddsmedel.
Kylarcement får ej blandas i systemet.
5:1 Luftning av systemet
Vid fyllning av systemet kan luftfickor bildas, beroende
på hur rörsystemet installerats. Ett kännetecken på att
det är luft i systemet är när värmen bara går ut någon
meter i rören från pannan, trots att cirkulationspumpen
är igång.
Lufta såhär:
Pannan skall vara igång och cirkulationspumpen från-
slagen. Börja med att öppna luftskruvarna (se i vagnens
instruktionsbok var dom är placerade). Låt dom vara
öppna tills vatten kommer ut ur pipen. Starta cirkulations-
pumpen och låt den gå en stund. Känn efter om rör och
radiatorer blir varma runtom i vagnen.
Är det svårt att få ut luften ur systemet, kan man
förfara på följande sätt:
Stanna cirkulationspumpen. Hissa upp bilen där bak el-
ler ställ den i en nerförsbacke (fig 8). Låt den stå så i
några minuter så att luften hinner vandra uppåt i syste-
met. Öppna luftskruven på högsta punkten och håll den
öppen tills all luft kommit ut. Höj sedan bilen i framänden
och förfar på samma sätt i detta läge ( fig 9). Ställ bilen
vågrätt och starta cirkulationspumpen. När utgående rör
och returrör är nästan lika varma är systemet fritt från
luft. Vid luftning av husvagn är det lättast att höja och
sänka vagnen med stödhjulet eller stödbenen.
Vid nypåfyllt system kan det bildas små luftbubblor i
expansionskärlet. Stanna cirkulationspumpen några sek-
under så brukar dom försvinna.
Fig 8-9
A. Luftskruv
B. Luft
6:0 Värt att veta om gasol
Gasol är en petroleumprodukt som officiellt kallas ”kon-
denserad petroleumgas”. Den består främst av gaserna
propan och butan. Propan har fördelen att den förgasas
ner till -40
°
C medan butan fungerar dåligt under 10
°
C.
Därför används nästan uteslutande propan som gas.
I flaskan finns gasolen både i vätskeform och gasform.
När flaskan fylls så omvandlas gasen till vätskeform av
kompressionen. När sedan flaskventilen öppnas, om-
vandlas gasolvätskan till gas igen.
När gasolen brinner avges endast koldioxid (CO
2
) och
vattenånga, precis som i vår egen utandningsluft. För att
förbränningen skall bli fullständig fordras god lufttillför-
sel. Gasol är mycket miljövänlig och sotar inte vid full-
ständig förbränning. Den kan förvaras i flaska i obegrän-
sad tid, utan att kvaliten försämras.
Gasolen är helt fri från giftiga ämnen. Däremot kan in-
andning av koncentrerad gas ge en viss narkosverkan,
andningsnöd och kvävningssymptom. Symptomerna för-
svinner snabbt om man inandas vanlig luft eller syrgas.
Risken med gas är att utläckande gas antänds, med en
explosion som följd. Eftersom gasolen är giftfri har svavel-
föroreningar tillsatts som ger en tydlig och frän lukt re-
dan då gaskoncentrationen är så låg som en femtedel
av den undre explosionsgränsen.
Gasolbrännaren arbetar som regel med lägre tryck än
det i flaskan. Det vanligaste trycket är lågtryck (max 5
kPa) som man får genom att låta gasolen passera ge-
nom en reduceringsventil. Apparater som arbetar med
lågtryck är som regel tystare än apparater som har ett
högre arbetstryck.
SE
DK
NO