BASKUNSKAPER FÖR MIG SVETSNING
S
(S) 3
S
1 - Väljare för svetssystemet:
I läge
om du trycker på brännareknappen påbörjar svetsningen när du
släpper den slutar svetsningen.
I läge
om du trycker på brännareknappen kommer det ut gasom du
släpper den kommer tråd och strömmen slås på; om du trycker på den ytterligare
en gång stannar tråden och strömmen avbryts, om du släpper den avbryts
gasen.
I läge
fungerar svetsutrustningen på tidsinställtsätt; om du trycker på
brännareknappen påbörjas svetsningsfasen som stannar automatiskt efter den
inställda tiden, inställd med timerpotentiometern.
2 - Kontrollampa för maskin påkopplad
3 - Kontrollampa för maskin överhettad
4 - Potentiometern för justering av trådhastigheten
5 - Potentiometer för reglering av punktsvetstiden
, från 0,3 till 10 sekunder
(fungerar enbart med väljare (
Ref. 1
- Fig. 1 Sid. 2) i läge
6 - Potentiometer för reglering av accellerationstiden för trådmatarmotorn.
7 - Potentiometer för reglering av tiden under vilken svetseffekten bibehålls
efter stoppsignalen.
I praktiken om ,vid slutet av svetsningen , denna tid är för
kort förblir tråden fastlimmad i badet och eller sticker ut för mycket ur brännarens
kontaktrör; om den reglerade tiden istället är för lång limmas tråden fast på brän-
narens kontaktrör som ofta förstörs.
8 - Tryckknapp för trådframmatning (utan “ström”)
9 - Tryckknapp för provning av gasutsläpp
10 - Eurokoppling för brännare
5.0 BASKUNSKAPER FÖR MIG SVETSNING
SVETSPRINCIP MIG
MIG svetsning är en autogensvetsning, det vill säga att den möjliggör hopsättning
genom smältning av arbetsstycken av samma typ som ska förenas (mjukstål,
rostfritt stål, aluminium) och garanterar den mekaniska och fysiska beständighe-
ten av materialet. Den nödvändiga värmen för smältningen av arbetsstyckena som
ska svetsas levereras av en elektrisk ljusbåge som hoppar emellan tråden (elektro-
den) och arbetsstycket som ska svetsas. Ljusbågen och den smälta metallen är
garanterat skyddad från luften av skyddsgas.
6.0 ANSLUTNING OCH FÖRBEREDNING AV UTRUSTNINGEN FÖR
SVETSNINGEN
Anslut svetstillbehören noggrant för att undvika effektförluster och läckage av
farliga gaser.
Följ noggrant säkerhetsföreskrifterna.
N.B.
VRID INTE PÅ OMKOPPLARNA
under svetsningen det kan skada
svetsutrustningen
Kontrollera gasflödet och reglera flödet med kranen på reducerventilen.
OBSERVERA:
När du arbetar utomhus eller i närvaro av vindstötar skydda flödet
av ädelgas som, om den viker åt sidan, inte ger skydd åt svetsningen.
6.1
SVETSNING
Öppna gasflaskan och reglera flödet i enlighet med det använda läget. Fäst jord-
tången på arbetsstycket som ska svetsas, på en punkt där det inte finns färg,
plast eller rost.
Välj svetsströmmen med omkopplaren (
Ref. 11
- Fig. 1 Sid. 2), och ge akt på att
ju större tjocklek som ska svetsas, desto större effekt är nödvändig. De första
lägena på omkopplaren är lämpliga för svetsning av mindre tjocklekar. Ge dess-
utom akt på att varje valt läge har en egen frammatningshastighet för tråden som
kan regleras med reglageknappen (
Ref. 4
- Fig. 1 Sid. 2).
6.2
SVETSNING AV KOLSTÅL
För (MIG) svetsning av dessa material är det nödvändigt att:
1.
Använda en svetsgas av binär sammansättning, oftast AR/CO2 med pro-
centsatser mellan 75 till 80% av Argon och från 25 till 20% av CO2, eller
trefaldiga sammansättningar sådana som, AR/CO2/02. Dessa gaser utveck-
lar värme under svetsningen och svetsfogen resulterar väl förenad och
smakfull, däremot kommer penetrationen att vara relativt låg. Om du använ-
der koldioxid (MAG) som skyddsgas får du en smal och penetrerad svets-
fog men joniseringen av gasen påverkar ljusbågens stabilitet.
2.
Använd svetstråd av samma kvalitet i förhållande till stålet som ska svetsas.
Det är god regel att alltid använda tråd av god kvalitet och undvika att svetsa
med rostig tråd som kan ge defekter i svetsningen.
Strömgaffeln i vilken trådarna kan användas är i allmänhet:
- tråd Ø mm x 100 = min. Amp.
- tråd Ø mm x 200 = max. Amp
Exempel: 0 tråd 1.2 mm=
Min. Amp 120/Max. Amp 240. Detta med binära blandningar AR/CO2 och
med förflyttning i kortslutning (SHORT).
3.
Undvik att svetsa på rostiga arbetsstycken eller på arbetsstycken som upp-
visar olje- eller fettfläckar.
4.
Använd brännare lämpliga för strömmen som används.
5.
Kontrollera regelbundet att käftarna på jordtången inte är skadade och att
svetskablarna (brännare och jord) inte har några snitt eller brännskador
som minskar dess effektivitet.
6.3
SVETSNING AV ROSTFRITT STÅL
(MIG) svetsning av rostfritt stål ur 300 serien (austenitiska), måste ske med
skyddsgas med en hög procentsats av Argon, och med en liten procentsats av 02
för att stabilisera ljusbågen. Den mest använda blandningen är AR/02 98/2.
- Använd inte C02 eller AR/CO2 blandningar.
- Vidrör inte tråden med händerna.
Svetsmaterialen som ska användas måste vara av högre kvalitet än basmaterialet
och svetsområdet måste vara rent.
6.4
SVETSNING AV ALUMINIUM
För MIG svetsning av aluminium är det nödvändigt att använda:
1.
100%-ig Argon som skyddsgas.
2.
En svetstråd av en sammansättning lämplig för basmaterialet som ska
svetsas. För att svetsa ALUMAN och ANTICORODAL använd tråd
innehållande 3 till 5% kisel. För att svetsa PERALUMAN och ERGAL använd
tråd innehållande 5% magnesium.
3.
En brännare förberedd för att svetsa aluminium.
6.5
PUNKTSVETSNING
Den här speciella svetstypen möjliggör punktsvetsning av två på varandra överlig-
gande plåtar och kräver en speciell gasmunstycke.
Montera gasmunstycket för punktsvetsning, luta den emot arbetsstycket som ska
punktsvetsas och håll det nedtryckt. Tryck på brännareknappen. Efter en viss tid
kommer du att märka att svetsutrustningen bryter själv svetsningen. Den här
tiden bestäms av TIMERkontrollen (
Ref. 5
- Fig. 1 Sid. 2) och måste regleras i för-
hållande till tjockleken på plåtarna som ska punktsvetsas.
För en bättre svetsning håll brän-
naren och trådframmatningen
som visas på figuren.
