54
1.6 Komplikationer och felsökningsinformation
1.6.1 Vid användning av Puncture Set
(Sub-)mukös skada
Under punktionen kan Puncture Needle eller Guidewire förorsaka en (sub-)mukös skada om Pharynx
Protector inte är placerat i korrekt läge, eller om punktionen görs på felaktigt sätt. Om man misstänker
att en (sub-)mukös skada har skett rekommenderas att patienten postoperativt får en förebyggande
behandling med antibiotika och matas genom ventrikelsond eller liknande för att möjliggöra läkning.
Ompunktering
Om Pharynx Protector inte har placerats på korrekt sätt vid punktionen, eller om det av någon annan
orsak, finns ett behov av att göra en ny punktion, ska vävnaden kontrolleras avseende eventuell
(sub-)mukös skada och punktionsproceduren upprepas med Pharynx Protector korrekt placerat.
Glömt att ta bort Pharynx Protector (farynxskyddet)
Om Puncture Dilator är ansluten till Guidewire innan Pharynx Protector tas bort, kan ingreppet inte
slutföras. Om detta händer ska Puncture Dilator lösgöras från Guidewire och Pharynx Protector ska
tas bort. Se även Ladda om Puncture Dilator nedan.
Ladda om Puncture Dilator
I vissa fall kan det vara nödvändigt att ladda om Puncture Dilator (punktionsdilatorn), t.ex. om
röstventilen dras helt igenom punktionsstället vid placering av ventilen. Förfarandet för omladdning
beskrivs i avsnitt 2.2.3 och illustreras i figur 4.
1.6.2 Under användning av röstventil
Uttryckt röstventil
– Infektion och/eller ödem i TE-fisteln, granulation eller hypertrofisk ärrbildning
runt fisteln kan leda till att ventilen trycks ut. En uttryckt röstventil kan leda till att ventilen sväljs
eller hamnar i luftvägarna. Se nedan.
Aspiration av röstventilen
– Om det skulle hända att röstventilen eller någon annan produkt från
röst-rehabiliteringssystemet ofrivilligt inandas och kommer ner i luftvägarna, kan det som med alla
typer av främmande föremål, orsaka obstruktion eller infektion. Omedelbara symtom kan omfatta
hosta, rosslande andning eller andra onormala andningsljud, dyspne, andningsuppehåll, delvis eller
otillräcklig luftväxling och/eller asymmetrisk bröströrelse vid andning. Möjliga komplikationer
innefattar lunginflammation, atelektas, bronkit, lungabscess, bronkopulmonär fistel och astma.
Om patienten kan andas normalt, kan det räcka med att hosta till kraftigt och försöka hosta upp
det främmande föremålet. Vid delvis eller helt blockerade luftvägar krävs omedelbar åtgärd för
avlägsnande av det främmande föremålet. Om aspiration misstänks ska en datortomografi av lungorna
utföras för att bekräfta detta och för att lokalisera föremålet. Om datortomografin bekräftar aspiration
av ett föremål kan det avlägsnas endoskopiskt med hjälp av en slät fattningstång.
Silikonhuset på Vega röstventil kan också lokaliseras endoskopiskt. Vid datortomografi och
endoskopi kan ventilen synas som en oval form, med en öppning i mitten med en ytterdiameter på
ungefär 10–17 mm (ventilens flänsar), eller som en manschettknapp med en skaftlängd på 8, 10,
12,5 eller 15 mm, beroende på ventilens storlek. Vid endoskopi kan endoskopljuset reflekteras på
det genomskinliga silikongummit. På en röstventil som har suttit på plats en tid kan vita eller gula
candidabeläggningar synas på ytan.
Röstventilen sväljs
– Det kan hända att röstventilen eller andra delar röstrehabiliteringssystemet
sväljs oavsiktligt. Som med alla typer av främmande föremål, beror de symtom, som orsakas av att
röstventilen eller andra delar i röstrehabiliteringssystemet oavsiktligt sväljs, på storlek, läge, grad
av eventuell blockering samt hur lång tid det har gått sedan föremålet svaldes. Svalda delar som
fastnat i nedre delen av matstrupen kan avlägsnas genom esofagoskopi eller hållas under uppsikt
under en kortare tid. Föremålet kan spontant fortsätta ner i magen, och oftast passerar det även genom
tarmkanalen. Det främmande föremålet måste avlägsnas kirurgiskt om det uppstår obstruktion i
tarmarna, vid blödning, perforering eller om föremålet inte kan passera genom tarmkanalen.
Spontan passage av föremålet förväntas ta 4–6 dagar. Patienten ska instrueras att kontrollera om
det nedsvalda föremålet finns i avföringen. Om föremålet inte passerar spontant, eller om det finns
tecken på obstruktion (feber, kräkning, buksmärtor) ska en gastroenterolog kontaktas. Silikonhuset
på Vega röstventil kan lokaliseras och avlägsnas endoskopiskt. Produkten kan avlägsnas med hjälp av
en slät fattningstång. Vid endoskopi kan ventilen synas som en oval form, med en öppning i mitten
med en ytterdiameter på ungefär 10–17 mm (ventilens flänsar), eller som en manschettknapp med en
skaftlängd på 8, 10, 12,5 eller 15 mm, beroende på ventilens storlek. Endoskopljuset kan reflekteras
på det genomskinliga silikongummit. På en röstventil som har suttit på plats en tid kan vita eller
gula candidabeläggningar synas på ytan.
Infektion och/eller svullnad i TE-fisteln
– Infektion, ärrbildning och/eller svullnad runt fisteln
kan öka fistelns längd. Detta kan leda till att röstventilen dras inåt och in under slemhinnan i trakea
eller esofagus. Inflammation eller överväxt av esofagusslemhinnan kan även leda till att röstventilen
trycks ut ur fisteln. Det är då tillrådligt att man tillfälligt byter till en röstventil med längre skaft.
Om infektionen inte hävs med medicinsk standardbehandling måste ventilen tas bort. I vissa fall
kan stentning av fisteln med en kateter övervägas. Om fisteln sluter sig spontant kan man behöva
göra en ny punktion för att sätta in en ny röstventil.
Granulation runt fisteln
– Ärrbildning runt TE-fisteln har rapporterats förekomma i cirka 5 % av
fallen. Ärrvävnaden kan behandlas med elektrisk-, laser- eller kemisk kauterisering.
Granulerad/hypertrofisk slemhinna runt fisteln
– Om röstventilen är för kort kan trakealslemhinnan
förstoras och svälla ut över trakealflänsen. Denna överflödiga vävnad kan tas bort med laser. Alternativt
kan en röstventil med längre skaft användas.
Uttryckt/utstött röst ventil
– Infektioner i TE-fisteln kan leda till att ventilen trycks ut för att sedan
helt falla ut. Röstventilen måste då avlägsnas för att förhindra att den lossnar och hamnar i trakea.
Fisteln kan sluta sig spontant efter att ventilen har tagits bort. En ny punktion kan då behöva göras
vid insättning av en ny ventil.
Vävnadsskada
– Om röstventilen är för kort, för lång eller ofta trycks mot esofagusväggen av en
laryngektomikanyl, stomakanyl, eller patientens finger kan fisteln, trakeal- och/eller esofagusvävnaden
skadas. Kontrollera vävnaden regelbundet för att undvika allvarliga skador.
Läckage genom ventilen
– Läckage genom ventilen kan uppstå vid:
• Candidaöverväxt på ventilsätet eller ventillocket leder till ofullständig tillstängning av ventillocket,
vilket orsakar läckage genom ventilen. Detta är en normal händelse vid röstrehabilitering med
röstventil och en indikation på att röstventilen ska bytas ut.
• Kraftigt negativt tryck i PE-segmentet inträffar vid sväljning. För att undersöka detta kan man,
genom stomat, inspektera röstventilens ventillock när patienten sväljer.
Läckage runt röstventilen –
Tillfälligt läckage runt röstventilen kan uppstå och försvinna spontant.
Den vanligaste orsaken är att röstventilen är för lång, detta löser man genom att sätta in en kortare
röstventil. Om problemet inte försvinner efter det att en röstventil med korrekt längd satts in, ska
Unregistered
copy